Håll Hemavan rent – en uppförandekod

Naturen och de upplevelser den bjuder på är det som lockar besökare året om. Med fler besökare ökar också trycket på naturen och nedskräpning är en av konsekvenserna. För att vi alla även i fortsättningen ska kunna njuta av allt det vackra som naturen bjuder på har vi en enkel uppförandekod till alla som besöker oss året om – skräpa inte ner. Det gäller i vår by och i vårt skidområde sommar som vinter. Allt du tar med dig på fjället, stranden, skogen eller var du än befinner dig tar du med hem och sorterar/ kastar på avsedd plats. 

Här följer några enkla tips på hur man kan minska avtrycket i naturen

 

Förpackningsbanta


Börja hemma och förbered dig väl genom att packa smart. Lämna påsklämmor, konservburkar, plastpåsar och andra onödiga förpackningar hemma. Ett tips är att använda bivaxduk eller matlåda istället för plastpåse.

 

Gå på toa i naturen


Om det finns ett utedass, använd det. Men om du behöver göra dina behov i naturen, tänk på att: ta med spade och toalettpapper. Gå minst 100 meter bort från vandringsled, vatten eller lägerplats. Gräv en 20-30 cm djup grop. Elda upp, gräv ner, eller ta med ditt toalettpappret. Fyll igen så att även nästa besökare får en lika trevlig upplevelse som du. 

Vad gör man med skräpet?


Ta med skräppåse så att du får med dig ditt och andras skräp hem. Tänk på att rester från matlagning är skräp som också ska tas om hand. Lämna inget till djuren. Även småskräp, som fimpar och portionssnus, innehåller plast och har inget i naturen att göra.

Saker du enkelt kan byta ut


När du går ut i naturen vill du ha med dig så lite ”skräp” som möjligt. Tips på saker du kan byta ut: tandkrämstub mot tandkrämstablett, tampong mot menskopp, våtservetter mot handduk och tvål, plastpåsar till bivaxduk eller matlåda, engångsflaska till flergångsflaska.

 

 

Hur påverkar skräpet naturen?

För dig som vill veta mer om hur skräp påverkar naturen och hur lång tid det tar för naturen att bryta ner skräpet kan ni läsa info om det här som är hämtat från Håll Sverige Rent www.hsr.se 

 

Aluminiumburk


Nedbrytningstiden för metall i form av aluminiumburkar är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen.

Plastpåse


Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det.

 

Är plastpåsar av sockerrör bättre för naturen?

Många tror att plastpåsar tillverkade av sockerrör eller majsstärkelse försvinner om de hamnar i naturen. Men ingen plast bryts ned i naturen, oavsett vad det är gjord av. Den bästa plastpåsen är alltid den som inte tillverkas alls. Alla påsar påverkar miljön eftersom det alltid går åt resurser för att ta fram en ny påse.

Glas


Glas är ett så pass beständigt material att den ungefärliga uppskattningen av dess nedbrytningstid är 1 miljon år.

Fimp


Många kanske tycker att en fimp i naturen inte spelar så stor roll men en enda liten fimp förorenar så mycket som två liter vatten. Fimpen är ett farligt litet skräp som förorenar ekosystem. Totalt står nästan 80% av alla skräpföremål i naturen från cigaretter och snus. Ta med dig din egen askkopp då du är ute, det finns flera bra alternativ.

Cigarettfilter är gjort av en slags plast. I filtret fastnar tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor. Men dessa ämnen är ju också farliga för naturen. Bland annat kadmium som också finns i batterier. Eftersom filtret är gjort av plast bryts det inte ner i naturen.
Det tar ungefär 1–5 år för en slängd cigarettfimp att sönderdelas till mikroplast. Fimpens filter innehåller en sorts plast som sönderdelas till mikroplast. Mikroplast kan ta 100 år innan den försvinner, om den ens gör det.

 

Snus


Varje dag spolar svenskarna ner ca 4 miljoner snusprillor eller påssnus i toaletten. Det blir drygt 1 100 ton snus per år vilket motsvarar 100 normalstora lastbilslass. En femtedel av de som slänger sitt snus på andra ställen än i en papperskorg anger att det är för att ”snus förmultnar och därför kan slängas varsomhelst”, vilket är felaktigt. Snus ska alltid slängas bland det förbränningsbara avfallet.

Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium. För den påse som omsluter snuset finns inga studier på hur det bryts ned. Materialet i påsen är i princip samma som i tepåsar och består i huvudsak av cellulosafibrer. Fibrerna hålls ihop av ett bindemedel vilket gör att pappret bryts ner långsammare än själva snusinnehållet. Påsarna innehåller även en liten mängd av plasten polypropen och är på så sätt inte helt biologiskt nedbrytbara.