Den här är nog sjunde gången vi är på Drottningleden med hela familjen, säger Marika Lundin. Tillsammans med maken Douglas och barnen Nora 12 år och Jakob 9 år gör hon sig redo för ytterligare en skidtur från Laisaliden.
– Går det bra tar vi oss nog hela vägen till Hemavan, säger hon.
Familjen Lundin, från Stockholm reser varje vinter till Hemavan Tärnaby för att åka skidor och hälsa på släkten. Turåkning är en av många aktiviteter som lockar. Just Drottningleden har blivit en favorit.
– Här finns massor av möjligheter för en familj, säger Marika. De första fyra gångerna gick vi en kortare bit på skidor. Vi hade med oss pulkor, spadar och spel. Sånt som kan sysselsätta alla. Sedan siktar vi in sig på en solgrop som basläger och fikaplats.
Fika på turerna är viktigt. Nora skulle nog helst vilja äta kladdkaka med vispgrädde men är tveksam om det går att ta med. Jakob föredrar bullar om han får välja.
Drottningleden, en nio kilometer lång sommar och vinterled mellan Laisaliden och Fjällparken i Hemavan, fick sitt namn sommaren 2003 då leden rustades upp och drottning Silvia var på plats och invigde den under pompa och ståt. Leden är mycket populär året om för vandring, cykling, löpning och skidåkning.
Den här dagen är leden välpreparerad av pistmaskin och väderprognosen visar uppklarnande framåt eftermiddagen. Nora är först med att ge sig iväg. Pappa Douglas har stora vallapåsen med och kämpar med allas skidor efter konstens alla regler. Gul burkvalla är dagens
tips.
– Man får prova sig fram lite, säger han. Jag har med lite olika sorter för att kunna valla igen om det behövs.
Från början är det lite brant uppför från Laisaliden. Sen öppnar fjällbjörkskogen upp sig och kalfjället breder ut sig. Många andra skidåkare har valt Drottningleden den här dagen. Det kryllar av skidåkare i båda riktningarna. Skidåkare med alla slags skidutrustningar och åkstilar. Närheten till kalfjället och den fantastiska utsikten är några av de fördelar som Drottningleden har enligt familjen Lundin.
– Man kan gå kort eller långt och vända om man vill, menar Marika. Kanske vi tar hela sträckan till Hemavan i dag.
Först iväg efter vallningen av skidorna är Nora som är ivrig att komma igång. Hemma tränar hon orientering och gillar att få röra på sig.
– Det är roligt att jobba med både armar och ben, säger hon. Sen är det förstås kul med bra glid. Nora drar i väg och får vänta in de andra.
Jakob har mycket spring i benen. Är det bakhalt tar han av sig skidorna och går upp för backen.
Jakobs fritidssysselsättning är parkour. Parkour går ut på att träna kroppen till att forcera olika hinder i omgivningen med hjälp av bara kroppen. Efter några kilometer konstaterar Jakob att uppförsbackar inte är hans grej. Han och Douglas beslutar sig för att vända tillbaka till Laisaliden. De tar lite choklad och macka efter leden och sedan är det slalombacken i Hemavan som gäller för grabbarna. Nora, mamma Marika och moster Katti stakar vidare.
Paus och chokladbit är perfekt där Drottningleden når sin högsta punkt innan utförsbackarna ner mot Mortsbäcken börjar. Ungefär 840 meter över havet är högsta punkten. Här är utsikten som bäst. Det är fjäll åt alla håll och här skymtar även slalombackarna i Hemavan. Kungsliften ger en fin siluett mot himlen. Leden är markerad av röda kryss som står som ett staket bort mot slutmålet. Härifrån är det en lång utförslöpa men det är gott om plats att svänga för att dämpa farten utanför skidspåret. Nora gillar utförsbackarna.
– Det är lite trixigt när fjället är snett, säger hon och är nöjd över att ha svischat förbi mamma i en av backarna.
Gänget susar utför på löparskidorna. Återstår sedan gör en liten kort brant uppförsbacke, en sträcka med plattåkning och avslutningsvis sköna sluttningar där Drottningleden går samman med Kungsleden ner till Fjällparken och Hemavan. Kilometrarna svischar iväg på slutet och turen är rätt som det är över. Ännu en upplaga av Drottningleden avklarad.
Till sist några tips från Douglas och Marika för att få med barnen på tur som fungerat för dem:
- ”Mutgodis”. Ha alltid något gott med att ta fram vid paus och vila.
- Försök att prata under vägen, berätta t.ex. en historia. Barn har svårt för att tyst gneta på under någon längre stund.
- Vi började med korta turer när barnen var mindre då vi hade solgropen som mål med pulka, spel, spadar och gott fika. Då kanske vi kan se fram mot längre turer tillsammans framöver.
TEXT & FOTO: SAM HEDMAN
