Hösten är inte bara den vackraste årstiden för ögat, den ger också smaklökarna en riktig gourmetupplevelse för den som har tid att hösta. Vårt reportageteam tillfredställer här alla sinnen för en fjällgourmet.
Hjortron
(Rubus Chamaemorus L.)
Mytomspunnet gyllene bär som gör sig föredömligt med socker och grädde. Växer på orörda myrar både till fjälls och till skogs. Entusiasterna mäter hjortronblomstförekomst och nattliga temperaturer så fort den första, frostkänsliga hjortronblomman har slagit ut sina kronblad.
De mest protektionistiska plockarna sjunker hellre till botten i en mosse än avslöjar sina bästa hjortronmyrar. Så förbered dig på en egen upptäcktsfärd. Se även kantareller.
Kantareller
(Cantharellus cibarius)
Gyllene svamp som kan förekomma en masse till fjälls goda år. En så kallad säker svamp, går i princip inte att missta sig på. Det finns teorier om att de förekommer som mest på runt 700 meters höjd i fjällen. Det ska i alla fall finnas både fjällbjörk och lite gran där. Räkna dock inte med något frejdigt hejande om du träffar på någon annan som bär en svampkorg i kantarellfjäll – kutym är att stirra stint ner i marken, även om ni passerar varandra axel mot axel. Låtsas som om du vet, ännu lite bättre än den krumryggade äldre, allvetande, kvinna du just passerade var de finns. Och avslöja intet – om du verkligen vet något.
Blåbär
(vaccinium myrtillus)
Populärt blått bär som ibland kan se putsat och närmast svart ut, så kallade skomakarbär. Går att hitta i princip överallt, företrädesvis i skidbackar samt i munnen på små människor. Rafsas enkelt ihop i mängd medelst bärplockare men då med ett gediget efterarbete som följd. Tillämpas tumplock tar det en hel evighet att få ihop minsta bytta men pajen går desto snabbare.
Ripa
(Lagopus)
Ripan är en fjällevande fasanfågel som gärna skrämmer slag på vandrare när de flyger upp med ett rappt tjattrande när de, i sin tur, har skrämts upp. Ripan gör sig gott med till exempel hasselbackspotatis och en god rödvinssås och kanske en Conde de Valdemar Gran Reserva från Spanien till? Det är emellertid inte bara att hösta en ripa. Det behövs en hagelbössa och gärna en fin fågelhund till hjälp. Har man det behöver man dessutom kolla upp de nya reglerna för småviltsjakt. De säger numera att jägare bosatta i Sverige och EU-medborgare med närmare anknytning till Sverige, exempelvis fastighetsägare, har förtur på småviltsjakt på statlig mark ovan odlingsgränsen. Efter den 15 september får även övriga jaga.
Älg
(Alces)
Älgar är allmänt svåra att hösta. De är för det första ganska skygga, och råkar man trots det på en älg så låter de sig skördas ganska motvilligt. Därför tillämpas jakt som bästa metod. Jakten försiggår på pass, förslagsvis med rikliga mängder kaffe och ostmackor i konten. Möjligen en kexchoklad eller en schweizernöt. Hembakat går också bra. Bara man har sällskap. Sällskapet är nästan viktigast. Ibland, ganska ofta faktiskt, blir det ingen älg skjuten, mest kaffe drucket. Men om det blir älg, så kan man få äta tjälknul, och det är inte att förakta.
Röding
(Salvelinus)
Rödingen är Lapplands landskapsfisk. Den trivs i kalla vatten så steg ett är att hitta en kall, klar fjällsjö. Skicka sedan i spinnare, långdrag eller för all del fluga så är chansen att locka upp en röding som störst. Salta och panera lätt, stek i mängder av smör, i med en balja crème fraîche, ät med kokt potatis och rivna morötter. Men nå så alldeles sjuuuukt gott! Särskilt om man avrundar middagen med hjortron med socker och grädde. Se även paltkoma.
Text: Elisabeth Aagård
Foto: Sam Hedman
