Tärnabys alldeles egna fjäll står likt en ö i den skärgård som är Vindelfjällen. Laxfjället är ett av få fjäll i området som inte är del av något större massiv. Med sin höjd på 829 meter över havet och en fallhöjd på ca 350 meter ned till byn, är det inte direkt gigantiskt. Lagom kanske man skulle kunna kalla det.
Laxfjället – lagom, nära & snällt
Trots det är utsikten magnifik, skidåkningen fantastisk och närheten till byn helt oslagbar. Att ett sådant relativt litet fjäll kan erbjuda så mycket är unikt. Det krävs ganska liten insats för att få ut stora upplevelser.
Fjället man vilade på
Laxfjället heter egentligen Lahksavaartoe, vilket på mycket förenklad sydsamiska betyder ”fjället man vilade på”. Det kommer av att renarna fick stanna och beta fritt här innan man fortsatte vidare till fjälls på våren. Senare, under nybyggarepoken, användes Laxfjället som betesmark för kor och får. Slalombacken, det som var ursprunget till nuvarande Ingemarbacken, började huggas ut någon gång under slutet av 20-talet. Enligt en del äldre hölls första tävlingen i backen redan år 1937, när slalåm blev en del av Tärna IK Fjällvindens klubbverksamhet.
Foto: Sture af Ekenstam
Nära till storslaget
Laxfjället är lokalt. En fjälldos utan avstånd. Från byn går du rakt upp på fjället utan minsta anmarsch. I Tärnaby har de flesta husen inte mer än ett par hundra meter till fjällbjörkskogen på sydsluttningen. Ett par hundra meter till och man når trädgränsen. Tillgängligheten är en av Laxfjällets allra största fördelar. Du har alltid tid att gå på fjället.
Jag ser Laxfjället som en lunga, säger Lars Mattsson, bibliotekarie och pedagog på Skytteanska Skolan i Tärnaby. När jag varit inne en hel dag och skallen är rotmos och jag som den vandrande livsnjutaren akut behöver syre, och inte hinner någon längre tur, då besöker jag Laxfjället och blir hel på nytt.
Bra åkning till alla typer av åkare
Sommar som vinter står det där och väntar på besök. Faktum är att trots att nästan halva fjället är omringat av en by, är man ofta ensam där uppe. I liftar och nedfarter är det självklart folk på högsäsong, men utanför är det du och naturen. Och utsikten är otrolig, i alla vädersträck. Ryfjället i sydost, norra Syterfjällsmassivet i norr och Okstindan i nordväst.
Efter att den alpina skidåkningen ska ha börjat 1937, har fjället fortsatt leverera bra åkning till alla typer av åkare. Framförallt finns några av områdets bästa skogsåk på Laxfjället. Från toppen av Linbanan ned till Getviken, och från Storsten ned rakt norrut är två klassiker. Det är åk som nästan alltid fungerar, ofta är ospårade, men som kräver någon form av transport tillbaka. Skoter eller stighudar fungerar bäst. De bör åkas försiktigt, med lavinutrustning såklart, och gärna med någon som har åkt tidigare då det kan vara lite klurigt att hitta exakt rätt.
Om Hemavan är barnfamiljernas paradis, är Tärnaby pistfräsarnas Mekka. I Ingemarbacken kan du en vanlig dag åka välpreparerad tävlingspist tills du inte orkar mer. Inget annat kommer hindra dig. Ett åk tar ca fem och en halv minut inklusive liftfärd, och då får du 180 fallhöjdsmeter av bred, böljande svart pist. Liftköer kanske är vanligt på andra orter, men inte här. Liften är öppen mellan 9 och 16, vilket betyder att ca 79 åk är möjliga på en dag. Det blir 14 200 fallhöjdsmeter. Lycka till.
Tärnaby - pistfräsarnas mekka
Mer snö
– Mitt favoritåk är från toppen av linbanan ner i Getviken, på västsidan, säger Ulrika Arrhenius, vd på Tärnaby Alpint. Det är ett helt fantastiskt åk.
En del av Tärnaby Alpints planer och drömmar om Laxfjället, är att fler människor ska stanna kvar där uppe. För det krävs vindskydd och värmestugor, och minst ett sådant kommer inom kort.
Vi ska fixa toppstugan på Linbanan. Vi märkte direkt hur mycket den renoverade gamla fikastugan i Ingemarbacken betydde, och hur uppskattad den var. Vi vill göra något liknande i Linbanans topp. Enkelt men funktionellt, och med en helt vidunderlig utsikt. Ritningarna är faktiskt klara.
Det är många som drömmer om att utveckla Laxfjället. Ett fjäll som är relativt lätt att exploatera. Det gäller att göra det på rätt sätt för att inte förstöra den unika natur som finns där. Ulrika berättar om drömmar om ett längdspår längs med fjällets rygg. Sprutat med konstsnö tidigt på hösten, så längdåkare kan ta sittliften upp innan det finns någon snö på marken.
Vardagshjälten
Märta Dahlin bor bokstavligen vid Laxfjällets fot. Det gör egentligen de flesta andra Tärnabor också, men få nyttjar det så flitigt som Märta. I sällskap med hennes två hundar går hon ofta hemifrån, rakt upp på fjället. Det är snabbt, effektivt, och går att göra varje dag hela året.
Det är ett lugn med Laxfjället. Det är en trygghet. Det är hemma, säger Märta. Det är ett sånt vänligt fjäll. På våren brukar jag ta mig ut tidigt på morgonen och gå på skidor eller cykla upp på skaren. Känslan av att vara ensam på fjället en vacker morgon är fantastisk. Det är alldeles tyst och sagolikt vackert.
För Tärnabor är Laxfjället oftast det man jämför andra fjäll med. Visst kan de vara större och mer extrema, med mer fallhöjd och brantare backar. Men det blir ända aldrig riktigt lika bra som Lax.
– Jag vet vad jag får, säger Märta. Och det funkar alltid, varje dag hela året.
