Den känsliga kalvningsperioden

Den som sett konsekvenserna av en störd vaja skulle aldrig mer begå det misstaget. Det säger Peter Omma i Ubmeje tjeälddie sameby. Problemet är att du som skidåkare ofta aldrig hinner märka din påverkan.

Hållbar turism är på allas läppar. Ta tåget på semester, undvik vissa länder och se över arbetsvillkoren på hotellet du just checkade in på. I en fjällvärld som här i Hemavan Tärnaby finns en viktig aspekt som lätt glöms bort: Rennäringen och samspelet med samerna.

Hemavans skidområde växer kraftigt, både vad gäller antalet besökare och antal bostäder. Samtidigt har intresset för topptur på orörda fjällvidder aldrig varit större. Baksidan har samerna, som också verkar i området, märkt av. Störningarna på fjället under den känsliga kalvningstiden har ökat.

Den första kalven för året har precis fötts när vi strax efter påsk kommer på besök för att skaffa oss mer kunskap för rennäringen och vardagen. Nu börjar ett nytt år för Peter Omma och Ubmeje tjeälddie sameby.

Den här årstiden handlar det om att observera och bevaka renarna. Vi rör oss inte själva nära renarna på Artfjället utan sitter bara med kikare för att se vad som händer.

Man förstår snabbt att Peter och övriga i samebyn vakar över sina renar som om de vore sina egna barn. Det finns förstås ett ekonomiskt incitament, men också ett väldigt känslomässigt.

Jag tror gemene man accepterar att
renarna behöver ro under kalvningstiden,
bara de vet om det

säger Peter, som är ordförande i samebyn och en av få som fortfarande livnär sig enbart på rennäringen.

Skidåkarna kan ofta göra större skada än skoteråkare, eftersom du glider fram i tystnad och då kan skrämma renarna på nära håll. En vaja, som renhonan kallas, som ska föda går undan från övriga för att vara ifred. Under själva födseln vill hon vara själv och att bli skrämd då är också ett stort störningsmoment. Men att bli störd efter kalvning gör att vajan och kalven ofta splittras.

– Det är ett ögonblicksverk så är kalven borta. Det smäller bara till så är en fågel där och tar den, eller något annat rovdjur. Vi åker ner och försöker skrämma bort hotet. Men det är inte alltid man kan.

Många skidåkare har svårt att se sin skada när de tysta glider fram. De ser dessutom sällan någon ren. Peter Omma har genom sin kikare sett konsekvenserna av den ökade toppturskidåkningen.

– Det är en ren på varje barbacke, de försöker vara så högt upp det går. De är svåra att se, så folk tror att det inte är några renar i området. Men när du kommer fram har det redan hänt, då är de splittrade.

Känslig tid även innan kalvningen

Per-Henning Utsi från Vapsten sameby berättar att även perioden innan själva kalningen är känslig. Renarna måste ha lugn och ro, blir de stressade kan fostret i värsta fall vrida sig och då dör både vajan och fostret.

– Lösa hundar tolkar renar ofta som hot därför är det viktigt att koppeltvånget följs när man åker skidor eller färdas i fjället. Under kalvningstiden kan även hundar i koppel vara något som skrämmer renen.

– Till syvende och sist handlar det om att visa respekt för renarna och att ta hänsyn.

Besöksnäringen har ett ansvar

Informationen och kunskapen växer fram och bli bättre och bättre menar Sofi Marberg från Visit Hemavan Tärnaby. Hon är positiv till att det nu görs en gemensam sak för att skapa förändring genom tydligare information och dialog mellan aktuella parter.

Vi informerar via sociala kanaler och webb samt att det finns tillfälliga informationsskyltar vid de vanliga platserna för anmarsch just under den här perioden.

En växande besöksnäring ska aktivt vara med och ta ett stort ansvar för att samexistens skall fungera.

Att tala med besökarna på ett sätt som hjälper dem att förstå hur de ska bete sig för att göra rätt är en annan och att nå ut med att vi har en aktiv rennäring genom våra båda samebyar Ubmeje Tjealddie och Vaptstens sameby är också viktigt.

Som fjällbesökare ska man veta att det händer mycket i djurlivet om våren så ta alltid för vana att söka upp aktuell information och ställa frågor om det är något som är oklart.

Det finns flera platser bland våra fjäll där man som skidåkare kan färdas utan att störa kalvningen om våren. Kunskap, sunt förnuft och respekt tar oss långt avslutar Sofi.

Se film om kalvningsperioden